Saandrah

2013-11-21 00:10

Det är så jag har varit Au-pair i snart 3 månader och har en känsla i hela kroppen att jag inte vill vara här, från början trodde jag att det var för att jag inte hade kommit så nära mina värdbarn, men nu de senaste veckorna har jag kommit mycket närmare dem men jag har fortfarande känslan att jag vill hem. Problemet är att min värdfamilj är så snälla, och jag har jätte bra vänner här så det är inte det som gör att jag vill hem. Känslan känns inte heller som riktigt som hemlängtan, för det hade jag i början när jag kom så hade jag en annan känsla som mer kändes som hemlängtan, detta känns mer som en ångestkänsla som gör att jag kunde börja gråta var som helst utan att riktigt veta varför. Vet egentligen inte om jag tycker om Au-pair jobbet då det oftast är när jag jobbar jag får känslan, att jag inte gillar att jobba och bo under samma tak. Sen så känner jag mig kluven om det är det bästa att åka hem eller att hålla ut och se om det blir bättre. För om jag åker hem så är jag rädd för att jag inte kommer hitta ett jobb och må dåligt över det istället. Vad tycker ni att jag ska göra?

Hjohansson

2013-11-21 11:23

Jag har exakt samma problem, men ju längre jag väntar desto värre verkar det bli. Skillnaden är dock att jag inte har fått några vänner, det finns inte många andra au pairer där jag bor och jag pluggar inte. Jag ska försöka prata lite med mina värdföräldrar och säga hur jag känner, jag ska hem över jul så jag får se hur det känns att komma hem igen om det gör någon skillnad. Jag tror inte riktigt att au pair var min grej och det verkar inte vara din heller, ibland måste man pröva många olika saker innan man vet vad som passar en.

Jag funderar också på hur det blir med jobb etc hemma, men samtidigt är det inte värt att må dåligt. Hoppas verkligen jag tar mod till mig och pratar med föräldrarna snart, de är så snälla och det känns som att jag sviker dem om jag åker hem :(

Saandrah

2013-11-22 20:07

Ja, det är så svårt och veta vad man ska göra. Kan förstå att du tycker det är jobbigt med att inte ha så många vänner där du bor. Det är det som håller mig kvar att jag har ett så socialt liv här, vilket jag inte kommer få hemma då nästan alla mina vänner också är iväg. Att prata med ens värdföräldrar är nog det bästa, gjorde det och kändes som jag blev ett ton lättare, dock så har ju min känsla kommit tillbaka. Om föräldrarna är snälla så ska jag lova dig att de är ganska förstående.

Hjohansson

2013-11-23 18:48

Jo jag pratade med mina föräldrar också och de var väldigt förstående och kände lite samma sak, att det kanske inte var min grej. Jag sa till dem att jag ska hem över jul så får jag se hur jag känner då, vill jag fortfarande flytta hem då så har jag lovat dem att stanna så länge som det krävs för dem att hitta en ny au pair då jag inte bara vill lämna dem om de inte har den hjälpen de behöver. Hembiljetten är bokad! Får se hur det känns att komma hem igen :o